är det okej med dej så är det okej med mej

somnar snart i soffan! Och jag som borde pärla pärlplatta, så sofie kan få sin stjärna! jao får väl göra det då så kanske jag håller ögonen öppna. imorgon är det sooooft studiedag, och det är inget skämt! då ska jag plugga, och det är inget skämt det heller.. men det hade varit skönt om det var det. jao. hörs haj

jävligt fucking trött

tusen år, tusen mil. tusen partiklar. allt emellan. jag orkar inte sträcka armen efter dagen, ögonblicket, den kommande lyckan. ändå gör jag det. kan inte nöja mig med nuet, den kommande vårbrisen. är rädd för ännu ett snöfall, ännu en minusgrad, ännu ett bakslag. ett steg fram och två steg bak. eller?
är ganska trött och frustrerad. på att vakna och längta efter att få gå och lägga mig igen. är det vanligt? är det så man gör såhär års, i den här åldern, i den här delen av världen? är det så det fungerar?
hej det här är min blogg och jag skriver vad jag skriver. prata helst inte om det, bakom min rygg okej men inte med mig. jag tänker som jag tänker och skriver som jag skriver och av någon anledning verkar det bara vara jag som sträcker axeln ur led efter den där dagen. sen kommer allt börja om igen, eller? kommer jag fånga mig själv i samma lasso? fa-an. jag vill ju bara somna och sen vakna och känna att det inte är tusen år tills jag ska sova igen.  tusen jävla år som bara är ynka 16 timmar egentligen.....
(bilden är relevant, jag lovar!)

tell me baby

alltså borde få ett mail från blogg.se som säger att jag inte är en riktig bloggare. för det är jag inte. jag 'r lady gaga
Upp